{"id":122,"date":"2023-04-18T14:39:50","date_gmt":"2023-04-18T12:39:50","guid":{"rendered":"https:\/\/privacy.nu\/?p=122"},"modified":"2023-04-18T14:39:50","modified_gmt":"2023-04-18T12:39:50","slug":"phishingattacker-vad-de-ar-och-hur-man-undviker-dem","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/privacy.nu\/phishingattacker-vad-de-ar-och-hur-man-undviker-dem\/","title":{"rendered":"Phishingattacker: Vad de \u00e4r och hur man undviker dem"},"content":{"rendered":"<p><img src=\"https:\/\/privacy.nu\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/phishing_metafor.jpg\" alt=\"\" width=\"100%\" \/><\/p>\n<p>Phishingattacker \u00e4r ett av de vanligaste hoten mot online-s\u00e4kerhet idag. Kriminella f\u00f6rs\u00f6ker lura anv\u00e4ndare att avsl\u00f6ja k\u00e4nslig information som anv\u00e4ndarnamn, l\u00f6senord och personuppgifter genom att f\u00e5 dem att tro att de kommunicerar med en legitim k\u00e4lla. I denna artikel kommer vi att titta p\u00e5 vad phishingattacker \u00e4r, hur de fungerar, vanliga typer av attacker och hur man kan skydda sig mot dem.<\/p>\n<h2>Vad \u00e4r phishingattacker?<\/h2>\n<p>Phishingattacker \u00e4r en form av social ingenj\u00f6rskonst som involverar att lura m\u00e4nniskor att ge ut k\u00e4nslig information genom att l\u00e5tsas vara en legitim k\u00e4lla. Vanliga exempel inkluderar attacker som l\u00e5tsas vara en bank, e-postleverant\u00f6r eller e-handelsplattform. Dessa attacker kan ske genom e-post, SMS, sociala medier och falska webbsidor.<\/p>\n<h2>Hur fungerar phishingattacker?<\/h2>\n<p>Phishingattacker fungerar genom att anv\u00e4nda en kombination av social manipulation och tekniskt bedr\u00e4geri f\u00f6r att lura anv\u00e4ndare att avsl\u00f6ja k\u00e4nslig information. En typisk phishingattack b\u00f6rjar med att en anv\u00e4ndare f\u00e5r en e-post eller annan meddelande som ser ut att komma fr\u00e5n en legitim k\u00e4lla, som en bank eller en annan online-tj\u00e4nst.<\/p>\n<p>Detta meddelande inneh\u00e5ller ofta en uppmaning att klicka p\u00e5 en l\u00e4nk eller \u00f6ppna en fil som leder till en falsk webbsida som ser ut som den legitima k\u00e4llan. Denna webbsida kan d\u00e5 be anv\u00e4ndaren att ange k\u00e4nslig information, till exempel anv\u00e4ndarnamn och l\u00f6senord.<\/p>\n<h2>Vanliga typer av phishingattacker<\/h2>\n<p>Det finns flera vanliga typer av phishingattacker, inklusive:<\/p>\n<ul>\n<li>Spear-phishing: En riktad attack mot en specifik person eller organisation.<\/li>\n<li>Vishing: En attack som sker via telefonsamtal eller r\u00f6stmeddelanden.<\/li>\n<li>Smishing: En attack som sker via SMS eller textmeddelanden.<\/li>\n<li>Phishing via sociala medier: En attack som sker via sociala medieplattformar, till exempel LinkedIn eller Facebook.<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Hur man skyddar sig mot phishingattacker<\/h2>\n<p>Det finns flera saker man kan g\u00f6ra f\u00f6r att skydda sig mot phishingattacker, inklusive:<\/p>\n<ul>\n<li>Var f\u00f6rsiktig med att \u00f6ppna l\u00e4nkar eller filer fr\u00e5n ok\u00e4nda avs\u00e4ndare.<\/li>\n<li>Kontrollera alltid webbadressen innan du anger k\u00e4nslig information.<\/li>\n<li>Anv\u00e4nd tv\u00e5faktorsautentisering n\u00e4r det \u00e4r m\u00f6jligt.<\/li>\n<li>Uppdatera alltid dina program och system med de senaste s\u00e4kerhetsuppdateringarna.<\/li>\n<li>Anv\u00e4nd antivirusprogramvara och brandv\u00e4ggar.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Genom att vara medveten om phishingattacker och genom att f\u00f6lja n\u00e5gra enkla s\u00e4kerhets\u00e5tg\u00e4rder kan man komma l\u00e5ngt i att skydda sig sj\u00e4lv och sina personuppgifter mot detta potentiellt farliga online-hot. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att utbildning och medvetenhet kring denna typ av attacker sprids till s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor som m\u00f6jligt, s\u00e5 att alla kan ta de n\u00f6dv\u00e4ndiga stegen f\u00f6r att skydda sig sj\u00e4lva och andra. Det r\u00e4cker dock inte att k\u00e4nna sig n\u00f6jd med bara detta utan man b\u00f6r \u00e4ven h\u00e5lla sig informerad om nya typer av attacker och tekniker s\u00e5 att du \u00e4r f\u00f6rberedd.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Phishingattacker \u00e4r ett av de vanligaste hoten mot online-s\u00e4kerhet idag. Kriminella f\u00f6rs\u00f6ker lura anv\u00e4ndare att avsl\u00f6ja k\u00e4nslig information som anv\u00e4ndarnamn, l\u00f6senord och personuppgifter genom att f\u00e5 dem att tro att de kommunicerar med en legitim k\u00e4lla. I denna artikel kommer vi att titta p\u00e5 vad phishingattacker \u00e4r, hur de fungerar, vanliga typer av attacker och [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":41,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[2,1,5],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/privacy.nu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/122"}],"collection":[{"href":"https:\/\/privacy.nu\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/privacy.nu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/privacy.nu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/41"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/privacy.nu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=122"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/privacy.nu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/122\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":123,"href":"https:\/\/privacy.nu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/122\/revisions\/123"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/privacy.nu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=122"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/privacy.nu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=122"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/privacy.nu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=122"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}